När otillgängligheten i Visby kommer på tal bortförklaras den ofta med hänvisning till ålder – att vara medeltida tas som ursäkt.

För några år sedan invigdes ett modernt skrytbygge vid vattnet, nära högskolan och Almedalen, nämligen kongresshallen Wisby Strand. Jag var där och blev bestört över hur denna nya vackra byggnad med fantasiska naturmaterial och enorma ytor kunnat bli så oanvändbar utifrån bygglagstiftningens definition. Min kritik uppmärksammades i bland annat Radio Gotland och den vistelsen på ön avslutades med en inventering tillsammans med den kommunala tjänstemannen med ansvar för funktionshinderfrågor.

Den som läser SHT kanske minns min krönika över eländet, där jag berättade hur det skar i mitt estetiska hjärta att se hur man kladdade på svart målarfärg på de vackra vita stentrapporna utanför eftersom man ”glömt” att de skulle kontrastmarkeras – något man kunnat göra mycket vackert och effektfullt med steninlägg i avvikande färg.

Nu är huset i bruk och har varit så i några år och i år har det blivit extra  tydligt hur brister i planering och byggnation blir till diskriminerande utestängning när en miljö används utan tanke på allas delaktighet. Har tidigare i bloggen berättat hur Politikerveckans invigningsfest i söndags välkomnade gästerna upp för en låååång trappa från baksidan av huset – utan tillgänglig entré på marknivå eller tillgång till hiss i närheten. Detta för att man inte kunde låta gästerna passera genom den tillgängliga och användbara huvudentrén där det fanns utställare – vilket kunnat uppfattas som att kommunen premierade vissa… tydligen ok att diskriminera för att inte komma undan en sådan misstanke.

I torsdagskväll skulle vi göra ett försök att äta middag i kongresshallens restaurang. Då upprepades samma sak. Alla entréer från marknivå var låsta! Enda vägen in var via den minst 20 trappsteg långa trappan. Vi spred ut våra förbudsskyltar över den hånfullt röda mattan och uppmärksammades av hovmästaren som kom ned. Vi hade ett långt samtal och kontentan av hans ståndpunkt blev att inget kommer ändras utan att det blir olagligt att diskriminera. / Maria